Om det är för att det är ljusare på morgonen eller om det är för att vår nya säng är så sjukt skön att sova i vet jag inte, kanske är det båda, men tidigt vaknar jag och känner mig alltid utvilad och pigg inför dagen. Våren är nog äntligen på väg!
Kände mig lycklig ock när jag vaknade. Inte nog med att världens finaste låg bredvid mig och sussade gott, utan också tanken att jag faktiskt går hem på
mammaledighet snart slog mig. Vi satt och pratade om det igår när vi åt kvällsmat - att den dagen man faktiskt går hem efter sin sista arbetsdag inte bara kommer kännas som en lycklig dag, utan säkerligen också väldigt konstigt och även lite smått läskigt. De första veckorna kommer väl kännas som vilken "sommarsemester" som helst - men sen, då man faktiskt inser att man faktiskt skall vara hemma det närmaste
året och vad som
faktiskt väntar inom snar framtid; att det faktiskt skall komma ut något helt magnifikt ur denna badbollen till mage man har.
Fick ju beviljad full havandeskap som är 2 månader innan beräknad förlossning, plus 2 veckors semester innan det. Det är många veckor det. Det gäller nog att underhålla sig själv på många sätt fram tills dess. Sen kommer livet vara totalt förändrat fram tills man dör. Då kommer vi helt plötsligt vara 3 istället för 2. Det är lite lustigt det dära - att man först i början tänker "jag är gravid" till att man når en viss brytpunkt och det slår en med full kraft att man faktiskt skall bli
mamma. Imorgon går jag in i den sista tredjedelen av denna fantastiska resa och man kan inte låta bli att undra lite vart alla veckor tagit vägen!? Jag har nog blivit lite emontiellt inkontinent den sista tiden.